Olika typer av samarbete

Samarbeten kan handla om nästan vad som helst och ske under en mängd olika förutsättningar. Därför finns ingen precis standard för hur ett samarbetsavtal ska se ut. Här listar vi olika typer av samarbeten och vad som kan vara bra att tänka på när ni ska skriva ett samarbetsavtal.

Samarbetsavtal mellan företag

Företag samarbetar av många olika anledningar. Det kan vara för att lättare komma in på en ny marknad i ett så kallat joint venture. Det kan även vara för att gemensamt stå starkare på en marknad, eller för att tillsammans kunna utveckla en ny vara eller tjänst. Men även när ett företag får kunder och leverantörer så är det ett samarbete. Samarbetet kan vara mer eller mindre komplext. Oavsett samarbetsform är det en bra idé att skriva något slags samarbetsavtal som noggrant avskärmar syftet med avtalet, vilka krav och skyldigheter som ställs och vad som sker om någon bryter mot avtalet.

Samarbetsavtal mellan delägare

Delägare av ett aktiebolag skriver ofta aktieägaravtal. Aktieägaravtalet kompletterar bolagsordningen som är ett offentligt dokument. I aktieägaravtalet beskriver man hur delägarna ska samarbeta för att driva verksamheten. Exempelvis vilka beslut som ska fattas gemensamt, om och när en ägare får engagera sig i en konkurrerande verksamhet, eller sälja sina aktier. Aktieägaravtalet är alltså ett slags samarbetsavtal. Motsvarande avtal i ett handelsbolag kallas för kompanjonavtal eller handelsbolagsavtal.
I processen då man diskuterar hur bolaget ska drivas försöker man förutse allehanda scenarier som kan uppstå. Därefter kommer man överens om hur man ska hantera sådana scenarion och skriver in det i aktieägaravtalet, kompanjonavtalet eller handelsbolagsavtalet. Att skriva ett sådant avtal handlar inte enbart om att vara överens efter att något har hänt utan även för att kunna identifiera risker och på förhand undvika dem.

Samarbetsavtal i enkelt bolag

Ett enkelt bolag är när flera personer samarbetar om något utan att bolaget registreras hos Bolagsverket. Istället registreras grundarna som då är personligt ansvariga för bolaget. Det kan vara några individer som gå ihop i en aktiesparklubb, eller för att i ett kommersiellt syfte äga en gemensam fastighet. Relationen mellan bolagsmännen regleras då i avtal. Till exempel hur en eventuell vinst ska fördelas mellan ägarna, eller vad en ägare får göra eller köpa in åt bolaget.

Ett enkelt bolag kan i sig inte ha några tillgångar eller skulder eller företräda sig själv i en domstol.

Bolagsmännen kan agera under bolagets namn. Men avtal är endast bindande för de bolagsmän som tar del i avtalet. Då är man personligen ansvarig för både sin egen del och andras delar av det enkla bolaget.
Då du som bolagsman är personligt ansvarig för bolaget så är det extra viktigt att avtalen utformas noggrant och att du förstår vilka situationer som kan uppstå och hur de ska hanteras.

Samarbetsavtal med föreningar

Samarbete mellan företag och föreningar (såsom den lokala idrottsföreningen) kan exempelvis vara sponsring eller att föreningen utför vissa arbetsuppgifter åt företaget (såsom att sälja lotter eller strumpor).

I ett sådant samarbete bör det vara tydligt hur man kommer ur avtalet. Vad är en rimlig uppsägningstid? Vad händer exempelvis om sponsorn inte uppfyller sina skyldigheter? Vilka krav är rimliga att ställa på en förening där ungdomar ska ut och knacka dörr för att sälja åt företaget? För att inte några frivilliga föräldrar ska behöva utföra arbetet så kan en kort uppsägningstid vara att rekommendera vid försäljning. Samtidigt har föreningen ett intresse av en sponsor finns med under hela säsongen. Annars kan det vara svårt att planera en budget.

En annan viktig fråga för föreningar är ofta etiken. Om företaget eller dess representanter gör något grovt oetiskt (till exempel våldtäkt, skattebrott, uttrycker sig rasistiskt) så kan det vara viktigt för föreningen att kunna dra sig ur avtalet utan att behöva betala tillbaka det sponsrade beloppet.

Samarbetsavtal med kommun och myndighet

Ett företag som ska samarbeta med en myndighet har eventuellt redan genomgått en upphandling. I underlaget till upphandlingen står specificerat vad som ska levereras och oftast hur. Det bolag som kan leverera det efterfrågade till lägst pris vinner upphandlingen och får skriva kontrakt med myndigheten. Då finns det få möjligheter att påverka själva avtalet. Det är därför viktigt att företaget ser igenom underlaget noggrant innan de lägger anbud. Finns det till exempel några risker som man bör räkna med i priset? Om ni inte anser er kunna ta betalt för riskerna, så är det ibland kanske bättre att inte vinna upphandlingen.

Samarbetsavtal med underleverantör

Ett samarbete med ett företag som befinner sig i ett annat led av en produktions- eller distributionskedja kallas för ett vertikalt samarbete. Vertikala samarbeten är oftast inte lika konkurrensbegränsande som horisontella samarbeten. I horisontella samarbeten samarbetar två företag som normalt sett konkurrerar, vilket kan leda till att man påverkar priser och utbud för konsumenter och andra företag på ett otillåtet sätt.

Samarbeten med underleverantörer är oftast vertikala samarbeten som kan regleras av samarbetsavtal, och kund-, leverantör- och konsultavtal.

Om du redan har ett samarbete med ett företag och du vill använda dig av underleverantören i det samarbetet är det viktigt att avtalet tillåter att du anlitar underleverantörer. Säkerställ då att det samarbetsavtalet och avtalet med underkonsulten inte motsäger varandra.

Om det finns känsliga uppgifter som bör skyddas av ett sekretessavtal med din samarbetspartner bör du undersöka huruvida du även ska skriva ett sekretessavtal med din underkonsult. Tänk då på att det ska inkludera samtliga personer som kan se och få tillgång till känslig information.

Samarbetsavtal med underkonsult

Liksom för samarbeten generellt är variationen i stor när ett företag ska använda sig av konsulter. Det är för att det finns konsulter inom en mängd kompetensområden där det finns olika kulturer, förväntningar och krav. Därför är det viktigt att avtalen specificeras noga utifrån varje samarbete.

I konsultavtal är det viktigt att tänka på vem som äger rättigheterna till det som konsulten skapar och om det finns en risk att konsulten framstår som en anställd. Om Skatteverket anser att konsulten egentligen är en anställd så kan det leda till krav på arbetsgivaravgifter. Därför är det viktigt att det är tydligt avgränsat vad konsulten ska utföra. I avtalet kan du också skriva att om Skatteverket skulle bedöma konsulten som anställd, ska konsulten ersätta dig för exempelvis arbetsgivaravgifter och andra kostnader som anställningen medför.

På samma sätt ska det vara tydligt att rättigheterna för det konsulten producerar tillhör bolaget. Annars kan konsulten komma tillbaka och kräva exempelvis licenspengar för att ni använder konsultens produkt, eller börja sälja produkten till era konkurrenter.

Andra samarbeten kan också ha påverkan på hur du kan använda en konsult. Om det redan finns ett samarbetsavtal med ett annat företag kan det avtalet reglera huruvida du får anlita konsulten och till vilka uppgifter. Var därför noggrann med att det inte finns motsättningar mellan två avtal. Det kan leda till att du målar in dig i ett hörn och blir skadeståndsskyldig.

Samarbetsavtal med byggentreprenör

När ett byggbolag vinner en upphandling och tilldelas ett entreprenadavtal så anlitar det byggbolaget ofta underentreprenörer för att hjälpa dem med genomförandet. De avtal som då skrivs utgår ofta från branschstandarder. Men inte sällan tillkommer vissa justeringar och tillägg.

Som underentreprenör är det då viktigt att förstå exempelvis vilket ansvar du tar på dig. Både i att genomföra själva uppdraget, men även om något skulle gå fel. Det är då centralt att du inte tagit på dig ansvar som ditt bolag inte vill eller kan hantera. Granska därför alla avtal noggrant innan du skriver på.

Det är inte alltid lätt att påverka ett avtal. Framförallt om du är en liten underentreprenör. Då bör du överväga hur du kan få ersättning för den risk du tar. Det kan till exempel innebära att du sätter ett högre pris i ditt anbud.