Samarbetsavtal

Vad är ett samarbetsavtal

Samarbetsavtal är viktiga när du exempelvis ska driva ett projekt med en konsult, bygga något med en entreprenör, eller samarbeta med en kommun, en förening eller ett företag. Det kan också vara ett avtal mellan delägarna av ett enkelt bolag eller ett aktiebolag. Det betyder att avtalet kan se ut på olika sätt och innehålla en mängd olika informationer. Därför spelar det viktigt att ni utformar ett samarbetsavtal efter era behov och förutsättningar.

Vi har här samlat sådant som är viktigt att tänka på när ni ska skriva ett samarbetsavtal, och kryddat det med några bra tips från en jurist.

En av juristerna som TryggaAvtal samarbetar med tipsar om vad som är viktigt att tänka på när du ska skriva samarbetsavtal.

Juristens tips för hur du skriver ett samarbetsavtal

  1. Kontrollera bakgrunden och ta referenser på den du ska samarbeta med. Genom UC kan du få en bild av bolagets ekonomiska situation. Det kan bli kostsamt för dig om företaget som du samarbetar med går i konkurs.
  2. Var tydliga med syftet med samarbetet.
  3. Säkra ditt bolags egna rättigheter. Det kan exempelvis vara varumärken och andra ekonomiska intressen. Men även de avtal som du har i andra samarbeten och måste värna om i förhållande till det nya samarbetet. Det är viktigt att avtalen inte innehåller motsättningar.
  4. Se till att du har en tydlig och inte alltför svår ”exit” från avtalet om det inte blir som du tänkt dig.
  5. Säkra att du inte dras med om din samarbetspartner går i konkurs. Skriv till exempel i avtalet att de saker du förvarar hos samarbetspartnern tillhör dig och inte ska ingå i en eventuell konkurs.
  6. Sätt en tydlig tidsbegränsning. Börja gärna med korta avtal som löpande kan förlängas, med korta uppsägningstider. Då kan ni skriva ett längre avtal när ni lärt känna varandra.

Vad ska ett samarbetsavtal innehålla?

Samarbetsavtal kan vara upprättat på många olika sätt beroende på vilka behov och förutsättningar som finns. Om samarbetet inte blir som förväntat kan det få stora konsekvenser för ditt företag. Därför är det viktigt att ni noga diskuterar hur ni vill samarbeta. Exempelvis bör ni vara på det klara med nedanstående punkter.

  • Vad är syftet med samarbetet?
  • Vad ska ingå i samarbetet (och vad ska inte göra det)?
  • Vem är ansvarig för vad?
  • Ska det ske löpande eller enbart under vissa perioder?
  • Finns det ett slutdatum?
  • Kan man avsluta samarbetet i förtid? Hur?
  • Vem äger resultatet av samarbetet?
  • Behövs konkurrensklausuler?
  • Får man använda underleverantörer (och vem är ansvarig om något går fel)?
  • Behövs sekretess, och för vem?
  • Vad sker om någon bryter mot samarbetsavtalet?
  • Hur löser ni tvister?

Hur upprättar man ett samarbetsavtal?

När man ser de ovanstående punkterna förstår man att det är viktigt att samarbetsavtal är tydligt definierade. Det kan ju i princip vara ett helt projekt som ska beskrivas. Därför är det inte ovanligt att det skrivs flera avtal för ett samarbete (exempelvis sekretessavtal eller konsultavtal). Då måste man ha bra koll på att avtalen inte motsäger varandra på någon punkt.

Det är viktigt att beskriva syftet med avtalet så noga som möjligt. Ska exempelvis den andra parten ha skadestånd om ni inte når upp till det beräknade resultatet? Samtidigt bör man vara försiktig med att lova saker t.ex. precisa belopp på hur mycket samarbetet ska generera.

När ni ska skriva ett samarbetsavtal så kan ni börja med att utgå från en avtalsmall (det finns en gratis mall här till höger). Sätt er ner och diskutera de olika punkterna. Om det är svårt att veta exempelvis vad som ska ske om någon bryter mot avtalet så kan ni ta hjälp av en jurist.

Det kan det vara fördelaktigt för dig att ta fram ett första utkast på avtalet, istället för att din motpart gör det. När du tar fram ett första utkast så är det anpassat efter dina behov och önskemål. Därmed kommer också diskussionen runt avtalet att ta utgångspunkt i hur du vill ha det och din motpart måste komma med förslag på anpassningar.

Av samma anledning är det viktigt att du (eller din jurist) i grunden granskar utkast på avtal som din samarbetspartner har tagit fram.

Oavsett vem som tar fram ett första utkast är det viktigt att båda parter är nöjda. Annars kan det snart bli gnissel vilket kan leda till att samarbetet inte blir så framgångsrikt som ni planerat. Det kan till och med komma att kosta mer än det ger.

Behövs en konkurrensklausul?

Om ni skriver samarbetsavtal med företag som finns i ett annat led av en produktions- eller distributionskedja kallas det för ett vertikalt samarbete. Det kan exempelvis vara med en leverantör som du normalt sett inte konkurrerar med. Då kan en konkurrensklausul användas för att begränsa till vilka kunder eller vart leverantören får sälja och till vilket pris.

Om du som kund köper en licens eller rättighet till en viss vara, tjänst eller ett patent så kan du få ensamrätt. Det kallas att du får exklusivitet. Den exklusiva rättigheten kan då ha samma syfte som en konkurrensklausul, men det behöver för den saken inte var konkurrensbegränsande.

Anledningen till att man använder en konkurrensklausul är exempelvis för att ge arbetsro till samarbetet, så att en leverantör inte inleder samma samarbete med en direkt konkurrent till dig. Därför är konkurrensklausuler också tillåtna till en viss nivå, då de möjliggör samarbeten som leder till fördelar för konsumenter.

Om leverantören är en betydande aktör på marknaden kan sådana konkurrensklausuler vara otillåtna då de kan få för stor negativ påverkan på marknaden.

Horisontella samarbetsavtal

Om två företag som i normala fall befinner sig i samma led av en produktions- eller distributionskedja inleder ett samarbete finns det större risk för att samarbetet är otillåtet. Det är för att den typen av samarbeten mer direkt begränsar konkurrensen på en marknad, vilket kan påverka priser och utbud negativt för konsumenten. Om så sker kan företagen dömas till böter. Det måste inte finnas skrivna avtal eller konkurrensklausuler på papper för att ett företag ska kunna bli fällt för otillåten konkurrens. Men det finns också tillfällen då sådana samarbeten kan vara tillåtna om samarbetet anses vara positivt för marknaden.

Lojalitetsplikten i samarbetsavtal

Lojalitetsplikten säger att man ska vara lojala mot varandra i ett samarbete och se till varandras bästa - lite som i ett förhållande mellan två människor. Det finns inget som tydligt reglerar lojalitetsprincipen, men exempelvis kan en delägare fällas för att ha agerat illojalt mot en annan delägare eller samarbetspartner och då bli skyldig att betala skadestånd. Det kan exempelvis vara för att man har undanhållit information från den andre parten.

Säga upp samarbetsavtal

När ni skriver ett samarbetsavtal bör det finnas med ett datum för när avtalet ska upphöra att gälla eller förlängas. Har man ingen sluttid kan en uppsägning av avtalet komma plötsligt. Samtidigt är det en bra idé att ha med en möjlighet att avsluta avtalet i förtid om samarbetet inte skulle fungera. Då är det viktigt att man är överens om när och hur man kan avsluta avtalet, annars finns det risk för att det blir avtalsbrott.

Ofta anges en uppsägningstid och att uppsägningen ska anges skriftligen. Det är för att den andra parten ska ha en rimlig chans att anpassa sig och kanske undersöka om uppsägningen är korrekt. Just därför är det bra om den är skriftligen så att det blir enklare att utreda om det skulle bli en tvist.

Avtala hur uppsägning, reklamationer och andra meddelanden ska skickas mellan parterna. Det kan vara en god idé att föreskriva att sådana meddelanden ska skickas med rekommenderat brev. Då blir det tydligt om samarbetspartnern har mottagit meddelandet. Tycker ni att det passar bättre med andra kanaler såsom epost så är det upp till er. Då kan ni exempelvis avtala att vilken adress det ska skickas till och att epost anses vara mottaget efter ett visst antal dagar från att det skickades.

Avtalsbrott mot samarbetsavtal

I de flesta avtal bör det finnas en beskrivning av vad som händer om någon bryter mot avtalet. Att det då ska följas av något slags penningstraff såsom vite eller skadestånd är en vanlig lösning. Ibland är det enkelt att se om något brutit mot avtalet. Exempelvis om någon inte uppfyllt något konkret. Men tyvärr kan det också vara svårt att komma överens om att någon brutit mot avtalet – utan att behöva dra det inför skiljerätt eller allmän domstol. Det gör det inte mindre viktigt att ha med en skrivelse i avtalet om hur straff ska utmätas och hur tvister ska lösas.